Jag tror inte jag har skrivit ut det här på bloggen tidigare, men jag har faktiskt ridit i 10 år, haft egen häst i 7 år och tävlat i 6? :) Sålde min sista ponny i maj iår. Saknar han enormt mycket, men när inte intresset finns så är de bästa att göra att sälja. Jag vet att han har det jätte bra hos sin nya familj nere i Lathi i Finland. Men iallafall hade tänkt göra ett inlägg om min tid då jag red. För har sett att det är endel häst intresserade som läser min blogg. Varning för att det kan bli ett långt inlägg! ;)

2000-2003

Mamma frågade mig och min syster om vi ville börja rida och vi sa såklart ja! Jag var bara 5 år då. Men dom tre första åren red vi ca 1 gång i veckan på ridskola i Råneå. Men under 2003 så fick vi våran första ponny. Ett b-ponny sto på 111 cm. En liten rackare alltså.

Jag och min syster turades om att rida henne. Min allra första tävling var på henne, en klubbtävling i dressyr. Vi gick till och med och vann den klassen! Efter det är det bara min syrra som har tävlat henne. Hon är den häst som tagit hem mest rosetter av alla vi har haft! Snabb och kvick i bena, men pga sin storlek stämde det aldrig i kombinationerna för henne.. Tyvärr. Har även hört många på tävlingar säga: åå där är den rosa ponnyn! osv. Hon hade nämligen allt i rosa. Amanda står fortfarande kvar hemma på gården, som sällskap till min systers ponny!


Hösten 2003 köpte vi en till häst. Så vi nu skulle ha var sin och slippa turas om att rida osv. Det var en d-ponny som var 6 år och hette Dublin. Så här i efterhand vet jag faktiskt inte varför vi köpte han. Jag var sju år och inte så lång så jag såg ju lite ut som en ärta uppe på hans rygg. Han var inte heller världens piggaste så hade ibland lite problem med att få han dig jag ville. Men han var underbart snäll! Men sålde han året efter, alltså 2004 men han åkte inte långt. Han bytte bara box i stallet. Ridklubben köpte honom. Där stod han sen 3 år innan man var tvungen att ta bort han pga en skada i ett bak-knä. Han hade fruktansvärt ont den sista tiden och det fanns inget att göra så det var det bästa att göra. Har tyvärr inga bilder på honom hära!

2004 fick jag då en ny ponny. Grey Fairy hette hon. En skimmel på 10 år. Även hon var en d-ponny. Hon var pigg och framåt och vi hade jätte kul ihop. Under våra år utvecklades både jag och hon oerhört mycket. Tävlade bara någon klubbtävling i hoppning med henne eftersom att hoppning inte var det hon gillade mest av allt. Bättre var det med dressyren, red även någon lokal dressyrtävling med henne. Sen sommaren 2007 sålde vi henne till josefin i vilhelmina! 

Min syster och Fairy för mycket längesen!

2005 eller 2006 tror jag det var, då köpte vi ännu en ny ponny till mig. Denna gång en b-ponny som hette Galliano. En ponny mer enorm kapacitet inom hoppningen! Tyvärr visade han inte alltid det på tävling då han var väldigt fång och inte gillade "titthinder". Var ofta där det tog stopp för oss. Men  upp till LB tävlade vi iallafall. På träningar hoppade vi banor på msv b höjd utan problem och enstaka hinder på 115 cm. 2007 fluttade han vidare till en annan tjej i stallet som har kvar honom ännu.


Oktober 2007 köpte vi min sista ponny. Ragge var en d-ponny på 8 år. Han älskade verkligen att hoppa. Men tyvärr började våran tid tillsammans så himla bra. Han hade nämligen en skada när han kom till oss så vi fick fara ner till umeå och operera han och det var ett jäkla tjaffs med advokater och tidigare ägare osv. Det första halv året var det alltså bara box-vila, eller att han skulle ledas som gällde. Sen fick vi då börja rida han. Hade ju knappt ridit honom något innan skadan, 1 eller 2 gånger bara. Han besiktades sen av vetrinär och friskförklarades från skadan och han har aldrig haft något problem med det sen dess. Vi började ju då träna och sen började vi tävla i augusti 2008. Tog en tredje plats i våran första klass tillsammans! Tävlade upp till LB+5 och hade LA debut i sikte då han tyvärr började sluta vela hoppa. Vilket sen visade sig vara en över ansträngning så han fick vila några veckor. Jag tappade helt intresset av allt som hade med hästar att göra! En annan tjej i stallet red han 2-3 dagar i veckan och jag eller min syster dom andra. Sen Maj 2010 åkte han vidare till sina nya ägare i finland. Under våra år har det varit både upp och ner. Han är en riktigt tjurskalle när han sätter den sidan till. Så ett antal gånger har man fått åka i baken kan jag säga! ♥

Jag rider alltså inte längre och kommer nog inte börja i första taget heller. Möjligt vis om något år men det vet man ju aldrig.